Kunskapsbank

Svar: Att bli uthängd på sociala medier kan vara både kränkande, skrämmande och kännas taskigt och orättvist så det är helt rätt att agera.

Spara bevis
Ta skärmdumpar på konton, inlägg, kommentarer, bilder etc. Det är viktigt att ha kvar om du behöver bevisa vad som har hänt och vad som har gjorts

Prata med någon som du litar på
Det finns ofta människor i närheten som är beredda att lyssna och hjälpa till. En förälder, mentor, lärare, tränare m.m. Berätta vad som har hänt och att du skulle behöva hjälp.

Anmäl och blockera
Om du vet vem det är som har gjort det. Anmäl kontot, inlägget eller personen direkt på plattformen. Det är ingen polisanmälan utan det flaggar det som har hänt för plattformen

Polisanmäl om det är allvarligt
Om någon har spridit bilder, videoklipp eller skrivit kränkande saker så kan det vara olagligt. Prata med någon du litar på och be om hjälp. Det finns många lagbrott som det kan falla under tex förtal eller olaga integritetsintrång

Prata om hur du mår
Det är vanligt att känna sig ledsen, arg eller orolig om det inträffar. Du kan prata med skolkurator ekker ringa till te.x BRIS där du anonymt kan prata med någon vuxen som lyssnar

Svar:
Rent generellt så får man filma och fota andra människor, även utan deras tillåtelse, på allmänna platser. Skolan är dock inte en allmän plats vilket innebär att man INTE får fota och filma hur som helst inne på skolans område.

Det finns även begränsningar av vad man får fota eller filma på allmänna platser för privatpersoner. Man får inte bete sig hänsynslöst genom att filma en person som inte vill bli filmad (eller fotad) med syfte att kränka personen. Då kan man göra sig skyldig till ofredande.

Svar:
Man får inte hänga ut andra människor i gruppchatter, inlägg på Snapcht, Tiktok etc i sammanhang där de framstår brottsliga, klandervärda i sitt levnadssätt eller på annat sätt lämnar uppgift som är ägnad att utsätta personen för andras missaktning och kränkning. Det spelar ingen roll om det du skriver är sant eller påhittat. Det du kan göra dig skyldig till är bl.a förtal eller förolämpning.

Exempel:
Du filmar när en person snor en kompis cykel utanför skolan. Du lägger ut filmen på Snapchat och skriver att personen har snott din kompis cykel och att du vill veta vem personen är för att personen snor grejer och behövs pratas med.
Du gör dig i det här fallet skyldig till förtal då du sprider filmen på personen.

Svar:
Det är olagligt att uttala eller skriva hot till andra och det är något som man kan polisanmälas för. För att man ska kunna straffas för det så behöver hotet vara av sådan art att den som hotet uttalas mot känner rädsla för sitt liv eller hälsa. Till exempel att man ska bli slagen, att något otrevligt ska hända med en etc

Fråga:
En äldre person skriver snuskiga saker till min kompis och skickar porrfilmer. Vad kan man göra?

Svar:
Om en person skickar sexuella saker till en, oavsett om det är bilder, filmer, länkar till sidor eller skriver sexuella saker i meddelanden och hen som får det skriver att personen ska sluta och att han inte vill ha det. Fortsätter personen att skicka sånt material så handlar det om sexuellt ofredande vilket är olagligt.

Svar:
Att bli kallad för fula ord är otrevligt och kan vara straffbart. Det som ligger närmst till hands är ”Förolämpning” och för förolämpning döms den som riktar beskyllning, nedsättande uttalande eller förödmjukande beteende mot någon annan och om gärningen är ägnad att kränka den andres självkänsla eller värdighet.

Svar:
Om du känner att din lärare inte lyssnar på dig är du inte ensam. Det kan kännas både frustrerande och orättvist när vuxna inte tar dig på allvar – särskilt i skolan, där du ska kunna känna dig trygg och hörd. Men det finns saker du kan göra för att bli lyssnad på och få hjälp att lösa situationen.

Skriv ner vad som känns fel

Det kan vara bra att skriva ner exempel: “När jag försökte förklara X sa läraren att jag överdrev” eller “Jag blir avbruten varje gång jag försöker prata”.
Det gör det lättare att förklara vad som faktiskt händer — både för läraren eller för andra vuxna senare.

Försök prata med läraren igen — men tydligt

Ibland handlar det inte om ovilja, utan om missförstånd eller stress.
Du kan säga något som:

“Jag känner att du inte riktigt hör vad jag försöker säga. Kan vi prata när det är lite lugnare?”

Att prata i en lugn stund, kanske efter lektionen, kan hjälpa mycket.

Prata med en annan vuxen på skolan
Om läraren fortfarande inte lyssnar, ska du inte behöva hantera det själv.
Du kan prata med:
– Mentor eller skolkurator
– Skolsjuksköterska, rektor eller elevhälsoteamet
– Dina föräldrar eller andra vuxna i din närhet

Som elev har du rättigheter
Du har rätt att bli lyssnad på och bli bemött med respekt. Det står i skollagen och gäller både i klassrummet och i samtal med vuxna på skolan

Svar:
Det är helt förståeligt att du känner så. Skolan kan ibland kännas som en plats där det spelar stor roll vilka kläder man har – men sanningen är att det inte säger något om vem du är. Det som verkligen betyder något är hur du är som person, inte vad du har på dig.

Många har inte råd med märkeskläder, även om det inte syns. Det är inget att skämmas för – det handlar inte om att du är mindre värd. Om du vill, kan du prata med någon vuxen du litar på i skolan, till exempel en kurator eller mentor. De kan hjälpa dig hitta stöd, till exempel inför skolresor eller aktiviteter där pengar är inblandade.

Försök också att hålla fast vid dem som tycker om dig för den du är. De människorna är alltid viktigare än dem som bryr sig om märken.

Svar:
Ingen elev ska behöva höra elaka kommentarer från en lärare, och det kan kännas både ledsamt och skrämmande.

Här är vad du kan göra:
Säg ifrån om du kan:
Om du känner dig trygg kan du säga något lugnt och tydligt, till exempel:
“Jag tycker inte om när du säger så till mig. Det känns obekvämt/jobbigt.”

Ibland vet vuxna inte hur deras ord påverkar andra, men det betyder inte att du ska ta emot det.

Prata med en vuxen du litar på:
Om det fortsätter, berätta för någon som kan hjälpa:
– Mentor, kurator, skolsköterska eller rektor
– Föräldrar eller andra vuxna i din närhet som du litar på

Skriv ner exempel:
Skriv datum, vad som sades och vad som hände. Det gör det lättare att förklara situationen för någon vuxen.

Svar:
Det är helt förståeligt att du känner rädsla efter ett bråk. Det är jobbigt när konflikter känns stora och hotfulla, men du behöver inte hantera det ensam.

Här är vad du kan göra:

Berätta för någon vuxen du litar på:
Någon från skolan, föräldrar, tränare eller ledare i någon förening.
De kanske kan hjälpa dig lösa konflikten eller ge råd.

Håll dig borta från situationer som känns osäkra:
Undvik platser eller personer som får dig att känna dig hotad, tills du får hjälp.

Kom ihåg att du inte är ensam.
Många elever hamnar i konflikter ibland, men det är vuxnas ansvar att se till att skolan är en trygg plats. Du har rätt att känna dig säker.

Svar:
Det kan kännas väldigt ensamt och frustrerande när föräldrarna inte verkar lyssna. Men det finns sätt som kan göra det lättare för dem att förstå hur du känner.

Välj rätt tillfälle
Försök prata när stämningen är lugn och ni inte har bråttom. Små stunder, som vid matbordet eller när ni åker bil tillsammans, kan funka bättre än direkt i ett bråk eller stressigt ögonblick.

Var tydlig och konkret

Säg exakt vad du känner och vad du vill att de ska förstå.
“Jag blir ledsen när jag inte får säga min åsikt om….”
Att skriva ner det på en lapp eller i ett meddelande kan också hjälpa om det känns svårt att säga det högt.

Använd “jag”-budskap
Fokusera på hur du känner, inte vad de gör fel. Det minskar risken att de blir försvarande.
“Jag känner mig utanför när ni inte lyssnar på mig” istället för “Ni lyssnar aldrig på mig.”

Ta hjälp om det behövs
Om det fortfarande är svårt att bli hörd, kan du prata med någon annan vuxen du litar på, som tex någon från skolan, en släkting eller ledare/tränare.
De kan stödja dig och försöka hjälpa till att få föräldrarna att förstå

Svar:
Det är aldrig lätt att stå emot när kompisar pressar en att göra saker man egentligen inte vill. Men det viktigaste är att du lyssnar på din magkänsla – den försöker skydda dig. Riktiga vänner respekterar när du säger nej, även om de inte gillar det just då.

Du kan säga något enkelt som:
“Nej, jag vill inte. Det känns inte bra för mig.”
Du behöver inte förklara mer än så.

Om de fortsätter pressa dig, kan det vara bra att ta lite avstånd eller prata med någon vuxen du litar på – till exempel en mentor, kurator eller förälder. Du ska aldrig behöva göra något som känns fel bara för att passa in.

Det krävs mod att stå emot, men det visar styrka – inte svaghet.